Nu är det tungt.

En människa kan gå igenom mycket och ändå komma ut levande på andra sidan. Jag är ett levande exempel på äktheten i denna tes. Den resa som jag påbörjade 2006-07 börjar äntligen närma sig sitt slut. Ett oändligt lidande och kränkning från vård, polis och samhälle börjar närma sig sitt slut.
Dom personliga förlusterna för mig personligen är dock oöverskådliga.
Kränkningarna är ofattbara.
Kvar är smärtan och ensamheten.
Att två av mina barn har vänt mig ryggen känns så oerhört tungt.
En människa är jag, med alla fel och brister, all kärlek och tillgångar.
Men jag döms utifrån mina brister, inte mina tillgångar.
Jag är dömd tills motsatsen är bevisad.
Det är det nya Sverige.
John Lennon sjunger ut vad jag känner just nu.

http://www.youtube.com/watch?v=imGPipp2wOs

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0